Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestående av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. Utifrån resultaten av vår forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen är en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kända barnbok Emil i Lönneberga. Filmen ämnar att belysa olika samhällsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestående av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. Utifrån resultaten av vår forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen är en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kända barnbok Emil i Lönneberga. Filmen ämnar att belysa olika samhällsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

This is a life story about a man, Victor, and his life. He was born into a family of travellers, this has been a very important part of his upbringing, socializing and how society has viewed him.The purpose of this essay is to discuss how a society's values, and the changes in these values, are manifested in a life story. A person?s identity is created in the situations one is in and in the relationships with ones social contacts. A person has not just one, but several different identities that coexist and are highlighted depending on the situations in which we find ourselves.

Vi behöver öppna våra ögon innan vi kan ta konst till våra hjärtan och vi behöver öppna våra hjärtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. .

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening.

Studien är en föremålsanalys med semiotik som metod, och är en jämförelse mellan det konceptuella konsthantverket och kläder från varumärket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet är att analysera hur två utstyrslar från Viktor & Rolf kan definieras på olika sätt när de placeras inom olika områden. Dessa områden är klädkonst, mode och konsthantverk. Här tolkas även hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) påverkar definitionen av dem. Frågeställningarna lyder:Hur påverkar sammanhanget föremålets identitet?Hur kan ett och samma föremål tolkas när det placeras in i områdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krävs för att ett föremål ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmärksammar några aspekter av hur vi definierar och tolkar föremål.

In recent centuries the Swedish Tiled Stove has varied in its design with an aesthetic evolutionary history that has not only followed the architectural and artistic ideals but also the taste in stove design. The heat source has varied depending on the regional traditions and where it was located within the country, but the inside of the construction was of a similar five channel system. The purpose of this paper is to study and compare the design of tile matrices made by Emil Petterson with other Swedish stoves. The following questions will be addressed:What characterized the production of a small scale tile stove workroom during the years 1900-50? Which main styles can be described as Emil Pettersson?s ideal while producing his matrices? And finally, is it possible to study the tile stove matrices as objects of historical and cultural significance, and what difficult methodological issues might occur in the doing of it? To answer these questions I will present the results of the documentation of Pettersson?s tile matrices with detailed historical categorizations and schedules. The conclusion shows that Pettersson as a stove builder and -producer was characterized by eclectic ideals and a design shape based on more liberal interpretations of contemporary trends.

The purpose of the essay is to draw attention to my approach in relation to a boy I choose to call Emil, and how I can increase my understanding of his behavior. I explore conceivable reasons for why he breaks down so often, especially when other children are given attention. Is he simply unusually egoistic, and to a large degree only able to see to his own interests, or am I overlooking the real reasons for his actions.In order to explain the reasons for Emil?s apparent frustration in sensitive situations, I explore the significance of attachment theory. I argue about possible effects of Emil?s parents? way of describing and guiding him, as well as how I, and my colleagues, risk fulfilling and amplifying negative expectations.As the prime reason for his repeated sense of unhappiness seems linked to a lack of empathy, I explore different ways of understanding this, as well as how I might contribute to fostering compassion.

Studien är en föremålsanalys med semiotik som metod, och är en jämförelse mellan det konceptuella konsthantverket och kläder från varumärket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet är att analysera hur två utstyrslar från Viktor & Rolf kan definieras på olika sätt när de placeras inom olika områden. Dessa områden är klädkonst, mode och konsthantverk. Här tolkas även hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) påverkar definitionen av dem. Frågeställningarna lyder:Hur påverkar sammanhanget föremålets identitet?Hur kan ett och samma föremål tolkas när det placeras in i områdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krävs för att ett föremål ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmärksammar några aspekter av hur vi definierar och tolkar föremål.

The purpose of the essay is to draw attention to my approach in relation to a boy I choose to call Emil, and how I can increase my understanding of his behavior. I explore conceivable reasons for why he breaks down so often, especially when other children are given attention. Is he simply unusually egoistic, and to a large degree only able to see to his own interests, or am I overlooking the real reasons for his actions.In order to explain the reasons for Emil?s apparent frustration in sensitive situations, I explore the significance of attachment theory. I argue about possible effects of Emil?s parents? way of describing and guiding him, as well as how I, and my colleagues, risk fulfilling and amplifying negative expectations.As the prime reason for his repeated sense of unhappiness seems linked to a lack of empathy, I explore different ways of understanding this, as well as how I might contribute to fostering compassion.

Syftet med uppsatsen är att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrån ett ekokritiskt perspektiv för att på så sätt se hur natursynen i böckerna påverkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebär att man jämför relationerna mellan det mänskliga och det icke mänskliga i litterära verk.En textanalys av texterna har gjorts för att få fram de små nyanserna i naturbeskrivningarna för att på så sätt kunna få svar på frågeställningarna. Trots att böckerna innehåller en hel del bilder har fokus legat på själva texten.Analysen av texterna visar på en uppmålad bild av en idyll som ständigt hotas av vädrets makter, den vilda naturen eller människan själv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn på naturen där den finns till för att tjäna människan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likställer djur och människor.Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessä, lever båda böckerna ändå upp till många av kriterierna för att få tillhöra den genren..

AbstractThe aim of this study is to investigate how a picture book for children is transformed into an easy-to-read version for children who have just started reading. I examine two versions of Emil of Lönneberga. One of the books is the orginal picture book of Emil in Lönneberga and was written by Astrid Lindgren (1963), while the other is an easy-toreadversion of the book, as adapted by the author Helena Renvall (1977). I have conducted a comparative study as a text and picture analysis of the material, with the focus on the adaptation of the original story. The adaptation in this case is a revision intended to make the story easier to read and more accessible to today?s children.

Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag:A, Redogöra för skolorna.B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem.C, Diskutera resultatet.I diskussionen avser jag svara på följande frågor:1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget?2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet?3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna?4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte?5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?.